Arbetsmiljöguide

Denna text är avsedd som en miniguide till hur man ska arbeta med arbetsmiljön, vad man ska tänka på, och de olika roller som finns. En hel del vikt kommer att läggas på skyddsombudets roll och det beror på att det är en nyckelperson.

Skyddsombud

Ett skyddsombud, även kallat arbetsmiljöombud, ska vara med vid planeringen av nya arbetsmoment och arbetsuppgifter på varje arbetsplats. Arbetsmiljölagen ger skyddsombudet befogenheter som innebär att de får inflytande och medbestämmande över beslut i alla arbetsmiljöfrågor.

Det är arbetsgivaren som ska ge arbetsmiljöombudet möjlighet att delta i planeringen och utöva sitt inflytande. Arbetsgivaren är skyldig att informera och underrätta arbetsmiljöombudet om alla förändringar av betydelse för arbetsmiljön, något som klargjordes av Arbetsdomstolen [AD 1978 nr. 165]. Det gäller att man har ett skyddsombud som deltar i de utbildningar som de har rätt till, men som även ska ha en naturlig fallenhet för arbetet. Många gånger krävs vissa ansträngningar för att hänga med i den tekniska utvecklingen och att vara påläst om nya lagar, regler och föreskrifter, något som även står i Arbetsmiljöförordningen “Till skyddsombud skall utses person med insikt i och intresse för arbetsmiljöfrågor”.

Arbetsbelastning

När en arbetare känner att kraven i arbetet är högre än vad hen klarar, då kan arbetet leda till ohälsa. Självklart kan man ha arbetstoppar och dagar då det finns mer att göra. Men att bemanna så att arbetsuppgifterna/momenten kräver mer personal än de som finns tillgängliga är inte att värna om personalens hälsa. Då blir arbetsbelastningen ohälsosam. Obalans som är långvarig, och där möjligheterna till återhämtning inte räcker till, påverkar hälsan. Arbetsgivaren ska se till att de arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas arbetstagarna inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning, vilket innebär att resurserna ska anpassas till kraven i arbetet.

Det gäller att arbetsgivaren är uppmärksam på denna typ av obalans, så att den inte upprepas eller blir långvarig och därmed leder till en ohälsosam arbetsbelastning.  Dessutom, se man se till att anpassa bemanningen efter det faktum att anställda ibland är sjuka, måste delta i utbildning, eller av andra anledningar inte är på jobbet.

Arbetsgivaren bör även försäkra sig om att den teknik som används är utformad och anpassad till det arbete som ska utföras. Om obalansen består kan det leda till att arbetstagarna försöker kompensera på ett osunt sätt, med ökade risker för ohälsa. Det kan handla om att arbeta för hårt och/eller länge med risk för att överanstränga eller skada sig, eller om att ta genvägar som innebär säkerhetsrisker.

Arbetsmiljökommité

En arbetsplats som har minst femtio anställda skall ha en så kallad skyddskommitté. Men om personalen kräver att det ska finnas en sådan kommitté på arbetsplatsen, då skall den tillsättas även på mindre arbetsplatser. Finns det en arbetstagarorganisation så skickar de en som representerar arbetstagarna på mötet. På mötet skall även skyddsombud och eventuellt huvudskyddsombud vara med och även lokala/regionala representanter från fackförbunden, och dessutom arbetsgivaren naturligtvis. Dessa möten ska hållas förslagsvis en gång i månaden, och där ska man ta upp frågor kring olika sorts handlingsplaner (byggen/renoveringar/arbetsmetoder), man ska även diskutera frågor kring företagshälsovården, arbetsanpassning och rehabilitering.

Lagen säger att man även ska ta upp om det finns farliga kemikalier eller ämnen som kan skada personalen på arbetsplatsen. Dessutom ska man säkerställa att personalen har tillräcklig utbildning/kompetens kring arbetsmiljön. Många större arbetsplatser har en centralt framtagen dagordning, som är enhetlig nationellt, och som tar upp annat än vad lagen kräver. En fördel är att det finns en kallelse/förslag på protokoll där deltagarna i mötet kan skriva upp aktuella ämnen som måste gås igenom av skyddskommittén.

Arbetsplatsträff

På en arbetsplatsträff (APT) skall man ta upp frågor som berör arbetsmiljön. Förslagsvis finns det ett protokoll där man i förväg kan skriva ner olika saker att ta upp. På dessa möten ska man försöka hålla ner antalet personer till en hanterbar grupp av lagom storlek där alla kan komma till tals. Man ska protokollföra det som tas upp så att övriga medarbetare kan ta del av det som sägs. Lämpligtvis deltar även skyddsombudet, och helst även någon från fackföreningar, på dessa möten. Naturligtvis ska det finnas en representant från arbetsgivarsidan också. Skyddsombudet noterar sådant som gruppen vill föra vidare till AMK för hantering/beslut.

Det är viktigt att alla får en möjlighet att komma till tals så att man säkerställer att alla får sin röst hörd och därmed en chans att påverka sin arbetsmiljö. Utöver den fysiska aspekten, så är det lämpligt att i dessa mindre grupper prata om den psykosociala delen och kränkande särbehandling. “Mjuka ord” som att ens arbete ska ha variation, vara utvecklande, samt leda till tillfredsställelse, ska inte glömmas. Genom att personalen är aktiva och förbereda för mötet så får de en chans att genom skyddsombudet bli delaktiga och påverka de beslut som tas. Det kan handla om att man behöver diskutera om ensamarbete ska förekomma, och i så fall under vilka omständigheter, det kan handla om vilket tempo man ska ha vid ett visst arbetsmoment osv.

Fysisk skyddsrond

Minst en gång om året skall man genomföra en så kallad fysisk skyddsrond. Man går då igenom hela arbetsplatsen, gärna sektionsvis och indelat per skyddsområde. Syftet med skyddsronden är att gå igenom alla delar av de fysiska aspekterna som berör arbetsmiljön. Till denna genomgång tar man med föregående års protokoll så man kan säkerställa att det man anmärkt vid föregående rond även är åtgärdat. Man bör även innan denna fysiska skyddsrond ägna tid till den vid APT och AMK så att punkter från all personal som framfört åsikter uppmärksammas. Det finns checklistor på Prevent hemsida som man kan använda som stöd. Där hittar man också listor som är anpassade branschvis om man blir osäker på vad man bör uppmärksamma på just Er arbetsplats.

Man ska också tänka på att gå igenom omklädningsrum, kontor och ljudnivå/belysning, och om det är aktuellt, vaktmästeri och liknande funktioner. Protokollet sammanställs efter ronden där anmärkningarna öronmärks med vem som bör “tar tag i” och åtgärdar felen/bristerna. Det är alltså ett levande dokument som skall finnas tillgänglig så all inblandade kan ta del av och säkerställa att nödvändiga åtgärder vidtas. Vid behov belyses viktiga punkter vid nästkommande AMK/APT så man kan synliggöra för alla att “det händer något” med sådant man påpekat. Det är bra att få med företagshälsovården inom de områden där de har spetskompetens, såsom ergonomi när det gäller kontorsmiljö och även ljudnivå/buller och belysning. Har man under årets gång möblerat om eller flyttat på någon arbetsplats, och man inte redan då tagit hänsyn till ergonomi/belysning, så skall man ägna extra tid just där.

Utöver den fysiska skyddsronden skall man även se till att man utför en brandskyddsrond där man går igenom nödskyltar, nödbelysning, utrymningsvägar och rökdetektorer. Vid dessa genomgångar kan man även här få med en aktör med specifik kunskap inom just detta område, förslagsvis ett företag som sköter brandsläckare/brandposter.

Arbetsmiljölagen

Syftet med Arbetsmiljölagen (Aml) är att skydda arbetstagarna från ohälsa och olyckor, samt se till att man har en bra arbetsmiljö. Lagen gäller på alla arbetsplatser förutom hos det Svenska Försvaret i händelse av krig. Värt att betona är att även chefer och sektionsledare på alla företag omfattas av lagens skydd. Därtill ska man komma ihåg att all inhyrd arbetskraft, såsom städare och liknande, omfattas av denna lag. Detta beror på att de är i beroendeställning till arbetsgivaren och omfattas då alltså av skyddet då de jobbar under dennes tak.

Arbetsmiljölagen är skriven så att bestämmelserna och kraven är allmänt hållna. Man har valt att använda begrepp som “lämplig” och “tillfredsställande” – lagen går alltså inte in och detaljstyr allting. Det beror helt enkelt på att viktiga samhällsfunktioner som brandkår, polis, försvaret och myndigheter får krav från riksdagen. Dessa krav måste man kunna följa parallellt med arbetsmiljölagen utan att det blir en konflikt mellan kraven och lagen. Det innebär att riksdagen (se regeringsformen) har genom lagen utformat de grundläggande bestämmelserna och ramarna som ska följas, därefter har riksdagen gett Arbetsmiljöverket (AV) mandat att utforma detaljerna. Dessa detaljer har sedan AV bestämt och utformat i de föreskrifter man ger ut. I dagsläget finns det ungefär åttio föreskrifter skrivna till olika branscher beroende på vilken typ av verksamhet man bedriver.  

Arbetstagarens ansvar

AML poängterar vikten av att arbetstagaren skall följa de skyddsanordningar och skyddsutrustning som arbetsplatsen har.

Företagshälsovården

Enlig Arbetsmiljölagens (1977:1160)  3 kap. 2c § skall det finnas tillgång till företagshälsovård. Det är bra om man från ledningens håll uppmanar personalen att vända sig till företagshälsovården om man har ett behov av det, exempelvis vid psykisk ohälsa. Om det mot förmodan skulle förekomma kränkande särbehandling bör man i ett tidigt skede koppla in företagshälsovården. Framförallt om de sker mellan en arbetare och någon på chefsnivå. Att använda företagshälsovården vid större omorganisationer eller schemaomläggningar kan vara en god idé, även om man skulle behöva utvärdera något så kan de anpassa enkäter och dylikt för just den arbetsplatsen.

Referenser

Arbetsmiljölagen  (SFS 1977:1160). Hämtad från: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/arbetsmiljolag-19771160_sfs-1977-1160

Arbetsmiljöverket (AFS 2015:4). Organisatorisk och social arbetsmiljö. Hämtad från: https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/publikationer/foreskrifter/organisatorisk-och-social-arbetsmiljo-afs-20154/

Arbetsmiljöverket (2018) Arbetsmiljöarbete och inspektioner – arbetsmiljölagen.  Hämtad ifrån https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/lagar-och-regler-om-arbetsmiljo/arbetsmiljolagen/

Prevent (2018) Enkäter och checklistor. Hämtad från: https://www.prevent.se/checklistor/

Riksdagen (2018) Beslutar om lagar. Hämtad från: https://www.riksdagen.se/sv/sa-funkar-riksdagen/riksdagens-uppgifter/beslutar-om-lagar/

SFS Prop 1976/77:149. Hämtad från https://data.riksdagen.se/fil/11913A02-A259-42F9-83E9-D3B561B83AA1

Virdesten, P. (1998). Myndigheternas föreskrifter. Hämtad från: https://www.regeringen.se/contentassets/44ea3b47262b42988e84bfec39c8c8e2/myndigheternas-foreskrifter-ds-199843

Stäng meny