När du känner att kraven i arbetet är högre än vad du har resurser då kan ditt arbete leda till ohälsa. Självklart kan man ha arbetstoppar och dagar då det är mer att göra. Men att bemanna så att arbetsuppgifterna och momenten kräver mer personal än vad som är finns är inte att värna om personalens hälsa. Då blir arbetsbelastningen ohälsosam. Obalans som är långvarig och där möjligheterna till återhämtning inte räcker till påverkar hälsan. Detta ska arbetsgivaren motverka och än mer vid psykiskt påfrestande arbeten.

Anpassa resurserna

Arbetsgivaren ska se till att de arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas arbetstagarna inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning, vilket innebär att resurserna ska anpassas till kraven i arbetet. Det gäller att arbetsgivaren är uppmärksam på den här typen av obalans, så att den inte upprepas eller blir långvarig, och därmed leder till ohälsa – med andra ord till en ohälsosam arbetsbelastning. 

Arbetsgivaren bör ta hänsyn till tecken och signaler på ohälsosam arbetsbelastning och vidta åtgärder genom att sänka kraven och/eller tillföra resurser. Dessutom, se till att anpassa bemanningen till att anställda ibland är sjuka, måste delta i utbildning eller av andra anledningar inte är på jobbet.

Med kontroll över arbetet menas när en anställd får möjlighet att påverka om hur och när arbetet utförs, och ges möjlighet att använda sin kunskap och erfarenhet. Det kan handla om att ha kontroll över själva arbetet, exempelvis att man kan påverka hur arbetet skall utföras, vilka arbetsuppgifter man skall utföra, i vilken ordning dessa skall tas, när arbetsuppgifterna skall utföras och när man får ta paus. Det handlar också om att ha inflytande över sina arbetstider, att man kan ge förslag till förändringar och att man kan delta i beslut inför förändringar.

Kontroll kan även handla om att ha och få lov att utveckla en relevant kompetens för att kunna ta kontroll över oväntade situationer. Därtill inbegrips utvecklingsmöjligheter i arbetet det vill säga i vilken utsträckning anställda har möjlighet att förvärva nya kunskaper och färdigheter på arbetet och utvecklas i sin yrkesroll. Detta brukar även ingå i det vi kallar belöning, där erkännande är en viktig komponent.

Digitaliseringen har ju påverkat oss alla. Har arbetsgivaren har utrustat er med lämpliga verktyg såsom skrivare, datorer och scanners. Arbetsmiljöverket kom ut med en bok som handlar om det digitala samhället och dess risker och fördelar.

Om det skulle bli så att man inte är överens med sin arbetsgivare så kan det sluta i domstol. “Denna lag äger tillämpning på rättegången i tvister om kollektivavtal och andra tvister rörande förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare (arbetstvister). Gemensamt med arbetstvist får handläggas även annan tvist mellan samma eller olika parter, om rätten med hänsyn till utredningen och övriga omständigheter finner sådan handläggning lämplig. När skäl därtill föreligger, kan rätten åter särskilja målen.”

Lag (1974:371) om rättegången i arbetstvister

Modern teknik

Arbetsgivaren bör även försäkra sig om att den teknik som används är utformad och anpassad till det arbete som ska utföras. Om obalansen består kan det leda till att arbetstagarna försöker kompensera på ett osunt sätt med ökade risker för ohälsa. Det kan handla om att jobba hårt och länge med risk för att överanstränga eller skada sig eller om att ta genvägar som innebär säkerhetsrisker.

Ljudtrötthet och ljudöverkänslighet är ett ganska nytt fenomen och något man måste ddsronder. Det har påtalats många gånger att ljudnivån är för hög. Där borde man agera direkt och bjuda in en audionom eller ergonom från företagshälsovården som kan berätta om och visa olika hjälpmedel. Man presterar sämst i stora rum där folk får prata fritt. Det är viktigt med tysta arbetsplatser, eftersom resultaten visar att man presterar bättre

Bakgrundsprat är det som stör mest. Prat där man hör vad som sägs stör mest, medans babbel som man inte förstår störs man inte lika mycket av. Värt att tänka på alltså när man ska skriva beslut och dokumentera i små trånga “kontor” där folk lyssnar på musik, spelar facebook och busar. Denna slutsats drar en som studerat hur bakgrundsprat påverkar oss när vi skriver. Energi från själva skrivandet går till att stänga ute oljudet – och därför presterar man sämre.

Stäng meny