Arbetsdomstolen 2017:61

Ett prejudikat gällde utredningsskyldighet vid uppgifter om sexuella trakasserier. En personlig assistent hade anmält till arbetsgivaren att hon ansåg sig utsatt för sexuella trakasserier av brukarens sambo, som inte var anställd hos arbetsgivaren.

Frågan var om sambon ändå kunde anses utföra arbete hos arbetsgivaren på sådant sätt att det fanns utredningsskyldighet. Arbetsdomstolen ansåg inte det, eftersom arbetsgivaren inte gett sambon någon roll på arbetsplatsen.

Regeringen har inget att invända mot begränsningen av arbetsgivarens utrednings- och åtgärdsskyldighet som sådan. Det är en lämplig avvägning att begränsa ansvaret till  situationer som har ett naturligt samband med arbetet. Om trakasserierna har ägt rum i en situation helt utan samband med arbetet är det inte rimligt att arbetsgivaren ska ha en med diskrimineringsersättning sanktionerad skyldighet att utreda trakasserier och vidta åtgärder. Som arbetsdomstolen har invänt medför dock det föreslagna uttrycket ”i samband med arbetet” att det uppstår en oklarhet huruvida arbetsgivarens skyldigheter enligt bestämmelsen även ska omfatta trakasserier från någon som inte är anställd hos arbetsgivaren, t.ex. trakasserier på arbetsplatsen från en leverantör riktade mot en arbetstagare.

Regeringen anser därför att det bör  förtydligas att det ska vara fråga om trakasserier av en annan arbetstagare eller någon som bör likställas med arbetstagare i sammanhanget. Detta kan lämpligen göras genom ett tillägg i paragrafen att utrednings- och åtgärdsskyldigheten gäller när en arbetstagare anser sig i samband med arbetet ha blivit utsatt för trakasserier och sexuella trakasserier ”av någon som utför arbete eller fullgör praktik hos arbetsgivaren”.

Slutsatsen av det anförda är att brukarens sambo i sammanhanget inte kan likställas med en arbetstagare och därmed inte heller kan anses vara någon som utförde arbete för bolagets räkning hos brukaren. Bolaget har därför inte varit skyldigt att enligt 2 kap. 3 § diskrimineringslagen utreda A.G:s påståenden om sexuella trakasserier eller trakasserier som har samband med etnicitet. Som tingsrätten dock påpekat har bolaget haft ett ansvar för arbetsmiljön på arbetsplatsen på sätt som följer av arbetsmiljöregleringen.

2008 års diskrimineringslag hade inte föreslagit någon sådan precisering,
utan bara att de påstådda trakasserierna ska ha skett ”i samband med arbetet” (se SOU 2006:22). I propositionen anges bl.a. följande om en arbetsgivares utrednings- och
åtgärdsskyldighet enligt bestämmelsen (se prop. 2007/08:95, s. 297).

http://www.arbetsdomstolen.se/upload/pdf/2017/61-17.pdf

Stäng meny